brustul  /brù-/  brus|tul  [CO]

  1. s.m. (pop.) monede, bêçno si viodin brustui (Giulio Andrea Pirona, Ercole Carletti, Giovanni Battista Corgnali, Il Nuovo Pirona); i furlans a son stâts usâts a tignî inte sachete i bêçs cun nons svariâts e dispès curiôs: carantan, scheo, boro, catan, patan, brustul, […] (Pier Carlo Begotti, Il Strolic furlan pal 2002)
    Sin. boro , carantan , crût , craizar , palanche , svanzighe