sfondar
/-ò-/
sfon|dar
[CO]
-
s.m.
ingjâf profont te tiere o tal cret:
al si spalanche inte mont di Migjee un sfondar une vore font e Sant Josef al si bute dentri (Dolfo Zorzut, I papavars)
Sin. sfondri
, çondar
, sfondaron
, sprofont
, profont
Cfr. landri