partisan  /-àn/  par|ti|san  [AF]

  1. adi., s.m. (var.) viôt partesan , viôt partigjan diseitmi se tra vô l’è un partisan / di cheste o di chê part o un protetôr (Emilio Nardini, La Batracomiomachie di Omero); al jere passât un camion di todescs, che sintint a trai a vevin di vê pensât che a jerin i partisans e a vevin tacât a trai ancje lôr de bande dal Palût (Mario De Apollonia, Il timp par ledrôs)