pigjame  /-à-/  pi|gja|me  [CO]

  1. s.m. vieste comude che si met par lâ a durmîveva lassât Nita ancjimò tal jet. La veva cjatada in pigjama dongja il spieli, che stava daûr a piturâsi li seis (Ranieri Mario Cossâr, Nita e Nesto); denant dal barcon un trop di malâts in pigjame e çavatis a stavin fumant (Amedeo Giacomini, Tal ospedâl)