codognâr  co|do|gnâr  [CO, TS]

  1. s.m. bot.com. arbul de famee des Rosaciis, che al fâs pomis duris e profumadis, che si puedin mangjâ cuetis, lat. sient. Cydonia oblongachest mût di operâ ator il perâr, al conven ancje al melâr o miluçâr […], al codognâr (Giuseppe Ferdinando del Torre, Il contadinel. Lunari par l'an 1861)