binde2  bin|de  [CO, TS]

  1. s.f. (var.) viôt bende la operazion [tai voi] e jere lade benon. [...] I disei che o sarès tornât ogni dì, fintremai che al ves podût tirâsi vie la binde e che al sarès stât bon di lei di bessôl (Carlo Sgorlon, Il dolfin)