avertî a|ver|tî [CO]
-
v.tr.
dâ un avîs, fâ savê a cdn. che al à di stâ atent di alc o di viodi di compuartâsi intune cierte maniere:
e cun chestis, tant vâl prin che vais sot / che us dei la buine gnot, / e us avertìs intant / di cuviarzisi ben, che il frêt l'è grant (Pieri Çorut, Par lis gnocis Pelôs-Boreat);
al viodè dai cavalets e dai cartei che a avertivin che il passaç al jere interot pes machinis (Giovanni Pillinini, La cjase dai vons)
Sin. visâ